Se nyanlända flyktingar som en tillgång, inte som offer

Flyktingmottagandet har i alla tider präglats av en inställning att det är synd om flyktingarna som kommer hit, eftersom de många gånger har flytt undan förtryck och förföljelse. När de kommit till Sverige har de därför bemötts med klapp på axeln, samt information hur det går till när de får utbetalningar från socialtjänsten medan de väntar på besked från migrationsverket huruvida de får stanna eller inte. Under denna tid sitter fullt arbetsföra människor utan möjlighet att på något sätt kunna bidra till samhällets utveckling.

Integrationsminister Erik Ullenhag (FP) skriver idag på DN debatt om att denna inställning till flyktingar måste bytas från att man berättar om hur man får pengarna från socialtjänsten, till att istället fråga var och en vad denne har för möjlighet att bidra till samhället.


I dag tar det sju år för den genomsnittliga flyktingen från uppehållstillstånd till arbete. Efter tre år i landet har endast 30 procent av flyktingarna arbete. Utrikes födda har 20 procent lägre sysselsättningsgrad än övriga befolkningen, skolresultaten är sämre och det finns hela bostadsområden som befinner sig i en nedåtgående spiral. Det är ett resurs­slöseri och vittnar om stora problem i organiseringen av den första tiden i Sverige. Den modell för mottagande av nyanlända som vi har haft under lång tid har inte fungerat, därför lägger vi nu om mottagandet av nyanlända. Det är systemet som har haft klara brister, inte de som kommer till Sverige.

Svensk integrationspolitik har brottats med två huvudproblem.

För det första har politiken präglats av alldeles för mycket av omhändertagande. Flyktingar och invandrare har bemötts som svaga individer, trots att det ofta är de mest drivna människorna som bryter upp från sitt hemland. Tydligast visades detta av att det fram till för några år sedan fanns ett arbetsförbud för den som var asylsökande i vårt land.

För det andra har politiken misslyckats med att se att de som har kommit hit är olika och har olika förutsättningar, bakgrund, drömmar och vilja. Politiken har inte varit tillräckligt individuellt anpassad utan har i stället formats utifrån att alla som invandrar har haft behov av samma stöd. Vi har haft en svenskundervisning för invandrare som har hållit för låg kvalitet och som i många fall inte tagit hänsyn till människors olika förutsättningar och bakgrund.


Den tidigare kollektiviserade flyktingpolitiken har skapat ett stort utanförskap som resulterat i att arbetslösheten bland utlandsfödda är avsevärt högre än bland svenskfödda. Bland nyanlända flyktingar finns mängder av människor som inte vill något hellre än att bidra till samhället efter sin förmåga. Att låta dessa vänta i sju år på att få börja arbeta är ett enorms slöseri med mänskliga resurser.

1 dec träder en reform i kraft där det blir arbetsförmedlingen som kommer att bistå nyanlända flyktingar med insatser för den enskilde individen att få sysselsättning, istället för att socialtjänsten tar den första kontakten som det är idag. En lotsfunktion ska hjälpa de nyanlända att hitta just sin plats på den svenska arbetsmarknaden.

Sverige är i rejält behov av en helt ny integrationspolitik. Det är därför beklagligt att socialdemokraterna kan tänka sig att fälla den proposition som ska se till att reformen finansieras. S sätter sig då i samma båt som Sverigedemokraterna och bidrar till att bilden av flyktingar som ett problem snarare än som en tillgång består. Varje människa är unik, varje människa har olika förmågor. Låt var och en av dessa som kommer till Sverige få möjligheten att utvecklas efter just sin förmåga.

Vansinnigt att jämföra FP med SD

På Newsmill skriver Folkpartisten Avni Dervishi en artikel som svarar på den kritik som Folkpartiet fått på sistone, bland annat om sitt utspel om heltäckande slöjor i skolan.


Jag trodde inte mina egna ögon när jag såg detta förslag på ämne. Om tanken var att väcka debatt är det däremot helt okej, men högst provocerande. I vårt parti har vi människor från världens alla hörn. Vår egen partiledare är halvinvandrare (Björklunds mamma är krigsbarn från Norge). Jag själv är inte född i Sverige.

Invandrare har berikat Sverige och det var vi bevisat gång på gång. För första gången i Sveriges historia har vi en svensk med afrikanskt ursprung minister som är just det liberal från FP. Bland våra aktiva och folkvalda politiker har vi svenskar med - kurdiskt, iranskt, albanskt bosniskt, turkiskt, serbiskt, kroatiskt, libanesiskt, arabiskt, judiskt, kongolesiskt, polskt, finskt mm som har möjlighet och påverkar Folkpartiet Liberalernas inriktning och innehåll


Angående Niqab och burka:

Religion, tro eller brist på den är en individuell privat sak som inte ska drabba andra. Barn har rätt till att behandlas lika med andra barn. Det är dessutom de vuxnas ansvar att möjliggöra samma förutsättningar till utveckling för både elever och skolpersonal. Även Lärarförbundets viceordförande försvarade förslaget om burka och niqabförbud i skolan, men det nöjer sig inte de som vill svartmåla oss och jämföra med rasistiska SD.

Att individen tar makten över sitt liv i sina egna händer har varit och är vägledande för Folkpartiet Liberalerna och tro, hudfärg, etnicitet, ålder, läggning, längd, vikt, funktionshinder mm har ALDRIG spelat och kommer aldrig att spela en begränsande roll för oss liberalerna. Tvärtom, mångfald är berikande för Sverige och vår omvärld


Detta är något vi känner igen sedan de två senaste valrörelserna. Det började med utspelet om språktest, och vänstern kritiserade FP med en rad inlägg, bland annat för anklagelser om rasism. Därefter har vänsterns debattörer legat på lur med vässade klor för att hugga så fort ämnen som kan tyckas kontroversiella kommer på tal. Grön Ungdoms språkrör Jakob Dalunde skriver också på Newsmill om ämnet


En sann liberal står upp för frihetliga värden också i obekväma sammanhang. Sociala åtgärder istället för hårdare straff. Personlig integritet framför övervakning. Det är motsatsen till populism - att säga det som man tror folk vill höra.

Idag hörs sällan dessa budskap från Folkpartiet Liberalerna. Istället för att stå upp för HBT-personers rättigheter har folkpartiet och övriga alliansen anpassat sig till kristdemokraterna, enligt en granskning från RFSL. Istället för att gå i framkant vad gäller jämställdheten så valde folkpartiet att göra sig av med jämställdheten som profilfråga på sitt förra riksmöte. Istället för att vara en motpol till främlingsfientliga krafter har folkpartiet tidigare lyft förslag som språktest för invandrare, burkaförbud i skolan och en särskild "låglönesektor för utlandsfödda".


Jag har förbrilt bläddrat bland senaste landsmötesprotokollen för att hitta någon skrivelse om att jämställdhet inte längre skulle vara prioriterat för oss. Och att påstå att vår HBT-politik skulle ens vara i närheten av den som KD har (även om den har blivit mer liberal) är rent ut sagt absurt.

Att integrera människor i det svenska samhället är en lång process. Jag kan inte se det rasistiska di detta. Språk är en nyckel till integration, vad är det för främlingsfientligt att ha språkkrav? Det är krav som finns i ett flertal andra länder och där ses som självklart, men i vårt avlånga Sverige är det en jättetabu att ens nämna ordet integration. Självklart är detta ett ämne där det inte finns några enkla och klara lösningar, men många små lösningar kan leda till något bra.

Man måste skilja på asylpolitik och integrationspolitik. Asylpolitiken handlar om hur man ska förhålla sig till att ta emot flyktingar, något som FP ställer sig mycket positiva till. För egen del eftersträvar jag fri indvandring även om jag är medveten om att det inte är något som kan genomföras över en natt. Integrationen är hur man får flyktingar att anpassa sig i det nya samhälle de har kommit till. Bengt Westerberg var mannen som skapade den öppna hållningen till flyktingar; något som har gjort Westerberg till en av mina stora politiska förebilder. Integrationspolitiken fanns dock inte på plats under denna tid, men den har kommit till på senare år. Det innebär ingalunda att den positiva inställningen till flyktingar har suddats ut.

Jag själv är ofta kritisk mot stora delar av den nya kravliberalismen, och kommer så fortsätta vara. Men att från motståndarnas sida kalla oss för rasister sänker bara debattnivån. Lägg av med det!