Vad händer med Sverige i EU om det blir maktskifte i höst?

På Newsmill finns en intressant artikel om hur Sveriges roll i Europa kommer att förändras om det blir maktskifte i höst. Artikeln är skriven av Liberalen Jan Rejdnell.

"En alltmer antivästlig världsbild och nationalistisk inställning präglar vänstern i Sverige. Om bara ett fåtal förslag vinner gehör i en kommande rödgrön regering, får det katastrofala följder för svensk ekonomi och återverkning i samarbetet i Europa. Ohly och vänsterpartiet kommer aldrig foga sig en gemensam utriskepolitisk grund eller samsyn med övriga länder i Europa."

Det finns skäl till denna oro. Persson, Hansson, Carlsson, Erlander, ja alla såg de till att hålla vänsterpartiet långt bort ifrån utrikespolitiken. Jag har också tidigare trott detsamma om Mona Sahlin skulle använda sig av samma stuk. Dröm om min förvåning när de rödgröna lanserade sitt förslag till utrikespolitiskt manifest där man kräver att USA ska stänga alla sina militärbaser världen över. Göran Persson var tidigare noga med att upprätthålla goda relationer med USA, men det har aldrig Vänstern velat som alltid sett USA som "kapitalismens överhuvud". Vilka ska bli våra nya samarbetspartners när vi kommer på kant med USA? Herrar som Chavez, Castro, och Lukasjenko? Hur relationerna med USA kommer att bli vid en rödgrön valseger vill jag inte ens tänka på

Så är det det här med EU. Att driva en gemensam utrikespolitik med de andra EU-länderna finns det flera skäl till. Framförallt så är Europa en betydligt starkare röst i världen än lilla Sverige, och till en starkare röst lyssnar desto fler. EU kan på allvar bli en viktig aktör i kampen för att demokratisera världen. Men nu kan ett parti släppas in som vill lämna EU, som tycker att vi är lite bättre än andra och därför ska stå utanför samarbetet. Samma parti motsätter sig arbetskraftsinvandring och hejade ivrigt på Byggnads när de hindrade en grupp lettiska arbetare att söka sin lycka i Sverige.

Vänsterpartiet är Europafientligt och bakåtsträvande. Det skulle vara en katastrof om de fick något som helst inflytande över svensk utrikespolitik.

Men detta taggar mig att arbeta ännu hårdare för en valseger för alliansen i höst!

EU behöver bli mer öppet

Som liberal tycker jag mycket om EU:s grundidé. De fyra friheterna som innefattar fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital går helt i takt med min överygelse om den enskilde individens frihet. Men EU har ett flertal icke-liberala bestämmelser som måste förändras. Dessa problem bottnar i att man skapar frihet för människor som lever inom EU, men samtidigt stänger man ute omvärlden. Detta inte minst genom att man i stort sett byggt en järnridå mot flyktingar som kommer till Sverige. Gång på gång rapporteras det om flyktingar som kommer i vrakliknande fartyg till medelhavskusten, för att sedan omgående skickas tillbaka. Medelhavsländerna är inte direkt kända för att föra en generös och human flyktingpolitik, och i och med Dublinkonventionen är de det land som flyktingarna först kommer till som ska ha ansvaret för dem. Det "ansvaret" brukar i praktiken innebär att de avvisas fortare än kvickt.

Sveriges liberala EU-kommissionär Cecilia Malmström skiver idag på DN-debatt om just detta. Att Malmström som kommissionär har fått ansvaret för gemensamma inrikesfrågor som flyktingpolitik och polisiärt samarbete har hon goda möjligheter att påverka den europeiska utvecklingen i denna fråga.

Tusentals människor riskerar varje år livet i försök att ta sig till Europa, med förhoppningen om att kunna skapa sig en bättre framtid. Vi vet att vi har en stor svart sektor i EU, där viktiga uppgifter fylls av människor från länder utanför Europa som jobbar utan rättigheter, utan trygghet och utan skydd. Samtidigt behöver vi arbetskraft i EU. Även om vi har en hög arbetslöshet har vi också en åldrande befolkning. Om vi ska kunna trygga våra välfärdssystem när en allt större andel av befolkningen går i pension och allt färre arbetar, så måste vi öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring. En mycket viktig fråga för mig de kommande åren är därför att skapa fler lagliga vägar in i EU.

Denna skrivelse sammanfattar på ett mycket bra sätt att vi i Europa bör se invandrare snarare som en tillgång än ett problem. Och att EU trots hot om terrorism ändå bör hålla en öppen attityd mot världens flyktingar. Det är farligt att dra alla i en etnisk eller religiös grupp över en kam, bara för att det råkar finnas extrema falanger som syns och hörs mer än den majoritet som är sekulariserad.

I ett Europa där högerextrema partier är på frammarch och Romer tvingas leva i reservat är det mycket välbehövligt att ha en liberal kommissionär som ansvarig för de frågor där högerextrema grupperingar ofta försöker vinna fotfäste.