Årets finalserie en enda lång rysare

Jag måste ju såklart också ta tillfället i akt att skriva om SM-finalerna som tagit sig en viss vändning efter mycket spänning och dramatik.

Efter att ha förlorat första matchen på Hovet räknade alla så kallade experter genast bort HV och lyfte DIF till segrare innan det ens funnits en chans för HV att visa vad man gått för. De två matcherna efter det har båda varit mycket jämna och bjudit på underhållande anfallshockey i ett rafflande tempo. Båda har gått till sudden där HV har dragit det längsta strået. Båda gångerna är det HV:s fenomenala förstafemma som avgjort. I lördags var det Lagkapten Johan Davidsson, och idag föll äran åt en finske stjärnan Jukka Vouttalainen. Efter att den så kallade JÖnsson-ligan i Sverige länge betecknats som en av de bättre genom tiderna måste jag nog ändå säga att den inte slår Vouttalainen-Davidsson-Thörnberg. HV har nu två raka hemmamatcher, och man ska inte ta ut någon seger i förskott. Men det är trots allt en viss fördel för smålänningarna just nu. En lätt fördel, mycket lätt.....

Tyvärr så har denna finalserie så här långt också präglats av en del tråkigheter. Ja syftar på att Djurgårdsfansen i Kinnarps arena kastade ned saker på sittplatsläktaren, vilket bland annat resulterade i att en tonårspojke fick ett glas i huvudet. Jag är glad för att hockeyn har återuppstått i Stockholm, men detta som vi fått se nu är bara tråkigt. Det förstör både för spelare och publik. Kommande två matcher i Jkpg kommer att spelas utan bortaklack. Det är givetvis trist, men samtidigt kanske den enda vägen att markera för huliganerna att ett sådant beteende de visat upp inte är acceptabelt.

Ja måste ändå säga att kvällens hetaste spelare var Djurgårdsmålvakten Gustav Wesslau. Han tog allt! Eller inte riktigt, och det var ju bra för oss det....